Camera Rental and Services Stockholm AB

Den som troget följer utvecklingen här på FSFs websida har säkert lagt märke till ett växande antal företagslogotyper högt upp på startsidan. Dessa tillhör företag som valt att gå in som sponsorer av FSFs verksamhet och vi tänkte i en serie artiklar presentera för FSFs medlemmar vilka våra sponsorer är, och hur de ser på sin relation till Sveriges filmfotografer.

Först ut är uthyrningsbolaget Camera Rental AB, och en eftermiddag i september gav sig undertecknad iväg till företagets lokaler på S:t Eriksgatan 128 i Stockholm, för en pratstund med bröderna Emil och Gabriel Mkrttchian, som tillsammans med sin kompanjon Dinis Rodrigues, grundat och driver det här företaget. Kontoret ligger precis i hörnet av en fastighet belägen bara ett par meter från S:t Eriksgatan -ett ganska idealiskt läge för att hämta och lämna utrustning- och man är i princip alldeles nyinflyttade i de här rymliga och ljusa lokalerna.

Som läsaren kommer att märka, skiljer sig Camera Rental AB på ett par punkter ganska väsentligt från den traditionella bilden av uthyrningsföretag -ambitionen här är att vara ett uthyrningsbolag, skapat av filmare, som också vänder sig till filmare. På så vis har de tre grundarna tydliga inriktningar inom sina respektive kompetensområden, såväl när de hyr ut utrustning som när de spelar in egna produktioner. Emil är regissör, producent och manusförfattare, Gabriel är filmfotograf och Dinis är teknikguru och B-fotograf.

Det här är killarna som driver Camera Rental, från vänster Dinis, Emil och Gabriel.

Emil, Gabriel och Dinis ger mig ett varmt välkomnande, och vi sätter oss alla fyra i en soffgrupp på kontoret för en pratstund.

FSF: ”Emil, kan du berätta litet om hur allting kring Camera Rental AB började?”

”År 2011 startade vi vårt produktionsbolag Apricot Stone” inleder Emil, och fortsätter ”några år tidigare hade Gabriel och jag gått flera filmutbildningar och spelat in många kortfilmer. Vi besökte också Armeninen, där vi har våra rötter, och visade upp en av våra filmer. Till vår stora glädje vann vår film ett pris för bästa film & manus, och för oss var det som om en dröm gick i uppfyllelse att kunna återvända till hemlandet och visa upp vår film, jag trodde vi skulle behöva vänta många år innan något sådant skulle vara möjligt. Vi fick lite kontakter och lust att köra vidare med film ‘på riktigt’ och när vi kom tillbaka till Sverige startade vi vårt bolag. Ungefär samtidigt hörde vi också att ARRI skulle släppa en ny digital filmkamera och då bestämde vi oss för att investera i en sådan, så att vi både kunde hyra ut den och samtidigt också ha en egen kamera när vi ville göra egna filmer. Ganska snart kände vi att vi ville vara mer renodlade, och inte vara ett produktionsbolag som hyrde ut utrustning vid sidan om, utan istället ett uthyrningsbolag som drevs av filmare.”

Emil med den magiska remsan som startade alltihopa en gång i tiden: film.

Man behöver inte prata lång stund med de här killarna för att inse att det handlar om riktiga eldsjälar! Det visar sig att Emil rent av -precis som huvudkaraktären i Giuseppe Tornatores  Cinema Paradiso (1988)- har vuxit upp i maskinrummet på en biograf!

 

 

 

 

 

 

 

FSF: ”Hur började ditt filmintresse, Emil?”

”Min farfar, när jag växte upp i Armenien, var skomakare och kompis med maskinisten på den lokala biografen”, minns Emil med ett leende. ”När jag var 7-8 år gammal tog farfar med mig till biografens projektorrum där en stor sovjetisk projektor stod och projicerade filmen ut i biosalongen. Filmen var Rambo (1985) och det här var första gången jag förstod hur det hela fungerade. Jag ville bli en del av det. Sylvester Stallones ansikte fastnade i mitt medvetande och det var faktiskt först senare, när vi flyttade till Sverige, som jag förstod att Stallone inte var Rambo, utan att han var skådespelare. Så min första dröm var att bli skådespelare.

I Mora i Dalarna, där vi växte upp, gick jag en kombinerad teater- och filmutbildning på gymnasiet och den första filmen de visade oss var Cinema Paradiso! Jag blev helt fängslad av den, så direkt efter lektionen gick jag till Moras biograf, bad att få jobba där -och det fick jag! Genom resten av gymnasieutbildningen  jobbade jag på biografen samtidigt som Gabriel och jag började göra kortfilmer.

Därefter flyttade jag till Stockholm för att gå på en filmskola och jag var väldigt nervös att eleverna där skulle vara jätteambitiösa, men blev förvånad att flera av dem inte hade gjort några filmer tidigare. Efter det flyttade jag först till Malmö och gick på Fridhems Filmskola och sedan tillbaka till Stockholm för att gå en manusutbildning och läsa filmhistoria på Universitetet.

Samtidigt började Gabriel på Mediagymnasiet i Mora och läste Rörlig Bild, Foto och flera andra Estetämnen. Läraren var filmfotograf från Sarajevo. Han blev en mentor för oss och vi har faktiskt fortfarande kontakt med honom.

Från vänster Dinis, Gabriel och Emil fokuserade på en tagning.

Våra första kortfilmer gjorde vi gjorde bara för att vi ville, vi hade ingen tanke på att visa upp dem, men vår lärare tipsade oss om en filmfestival i Dalarna -och där vann vi båda klasserna vi tävlade i. Vi fortsatte faktiskt vinna priser i den här festivalen under några år –och det gjorde det lättare för oss att få göra film i Mora!

Jag fick så småningom ett bidrag från Film i Dalarna, och då vände jag mig till Fredrik Bäckar, FSF -den ende filmfotografen i Mora- som tipsade mig att ta kontakt med Pelle Mellkvist på Kameraten AB i Stockholm. Jag blev väldigt imponerad när Pelle ställde upp med filmutrustning så jag kunde genomföra mitt filmprojekt!

Pelle är en sann filmmänniska och hans Kameraten AB har varit något av en förebild för oss -där kände man sig välkommen, det var inte bara ’business’ hela tiden utan det var okej att bara sitta ned en stund och prata filmsorter eller kameror. Den mentaliteten har vi behållit och därför har vi också startat ett filmpris, Cinemagiker, och det är vårt sätt att stötta unga nya filmare.

Några år senare var Pelle faktiskt en av Camera Rentals allra första kunder! Han behövde hyra in en extra Alexakamera för att alla hans egna var uthyrda.”

FSF: ”Era första lokaler var på Södermalm?”

Emil behöver ingen betänketid för att svara på den här frågan, ”nej, efter att ha fått ett stipendium från Filmbasen satt vi först två år på Konstfack och därefter på Södermalm, tillsammans med ett produktionsbolag inom dokumentärfilm, och för bara några månader sedan hittade vi de här nya lokalerna vid Norrtull.”

FSF: ”Det här att ni också själva producerar filmer gör er ju lite annorlunda jämfört med traditionella uthyrningsföretag..?”

Den här GoPro OMNI 360° vr-riggen är Camera Rental ensamma i Sverige om att kunna erbjuda sina kunder just nu.

 

 

 

 

 

”Ja, vi försöker hela tiden uppdatera oss, vi håller koll på de senaste nyheterna och försöker hitta nya ‘kit’ anpassade efter hur vi vill jobba, inte bara efter vad som ’gäller’ ute på marknaden” förklarar Emil, och fortsätter ”standarden är mycket hög i Sverige, vi vill finnas till som ett alternativ. Det har aldrig varit vårt mål att konkurrera ut de andra uthyrningsföretagen, snarare vill vi gärna vara ett komplement till de befintliga uthyrningsföretagen. Vi försöker vara starka inom områden där vi känner att det tidigare har saknats ett utbud. Vi vill dela med oss av vår kunskap och utrustning till andra fotografer och bolag som behöver ett nytt sätt att se på saker och ting och större flexibilitet.”

Från vänster: Dinis och Gabriel stabiliserar upp en Alexa Mini på en Dji Ronin under en inspelning. tatueringarna föreställande filmremsor lämnar inget tvivel om att de här killarna verkligen brinner för film!

 

FSF: ”Går utrustningen oftast ut ensam?”

”Utrustningen går ofta ut ensam, precis som när det gäller vanliga uthyrningsföretag” konstaterar Emil, ”men en tjänst vi erbjuder som har blivit väldigt populär, är att vi hyr ut vår utrustning tillsammans med kunnig personal, fotograf och B-foto eller DIT/C-foto, som sköter om den åt kunden. Gabriel och Dinis åker ofta iväg och arbetar åt andra regissörer och produktionsbolag -och ur kundens perspektiv levereras och återlämnas utrustningen så att säga ‘av sig självt’. Kunden uppskattar detta. Vi ser dessutom till att alltid ha backup på allting -skulle det bli minsta problem med en enhet så finns en backup snabbt på plats -produktionen förlorar ingen tid.”

Då har vi hunnit täcka företagets bakgrund och den dagliga verksamheten. Jag försöker styra fokus över till att handla mer konkret om filmfoto, och nästa fråga sätter verkligen fart på samtalet!

FSF: ”Hur ser ni på filmfotografens roll i den svenska filmbranschen?”

”Filmfotografen är superviktig, det är en ledarroll i ett team” konstaterar Gabriel, som förutom att ha lika gedigna grundutbildningar som sin bror i bagaget, är DI/StDH-utbildad (2009-2012)  filmfotograf. Han fortsätter ”filmfotografen har oftast mer erfarenhet än de andra A-funktionerna på inspelningsplatsen och är den viktigaste personen där, man kan i värsta fall klara sig utan regissör och producent, men man kan inte klara sig utan fotograf. Film är först och främst bildberättande!”

Gruppens teknikguru Dinis är avgjort den i trion som håller lägst profil under vårt samtal -större delen av tiden sitter han tyst och följer uppmärksamt dialogen, men nu gör han ingen hemlighet av att han inte helt håller med sin kompanjon. Han talar lågmält men orden är väl valda. ”Det finns fotografer som inte berättar, de bara täcker manustexten” menar han, och fortsätter ”de filmfotografer som är kreatörer däremot är lika viktiga som regissören, de är där inte bara för projektet, för pengarna, utan för sin egen skull.”

Dinis tar upp en infallsvinkel som vi andra förbisett ”det var mycket svårare att vara fotograf förr i världen” framhåller han,” med film i kameran var jobbet ännu mer kvalificerat. Men nu med digitala kameror kan alla fota, men alla är inte duktiga fotografer för det.”

Gabriel pekar på att yrket har ännu fler aspekter ”när du kan din grej handlar det inte bara om att skapa en snygg bild eller teknik eller kameran -du skall också kunna komma in i rätt sammanhang med rätt människor!”

FSF: ”Hur vill ni att svenska filmfotografer ska se på ert företag som uthyrare och som partner? Vad är så att säga den ‘edge’ ni kan erbjuda?”

”Vi vill att man skall känna att det här är öppet hus” förklarar Gabriel, ”man kan komma hit och hänga, det behöver inte vara ’business’ hela tiden. Vi vill också göra det lättare för fotograferna att göra sitt jobb och slippa kompromissa, kunna erbjuda enklare riggar t ex.”

”En till sak som vi vill föra ut till fotograferna -är att vår utrustning är pålitlig” menar Dinis och fortsätter ”många fotografer berättar för mig att de ofta råkar ut för utrustning som inte är pålitlig, det är ofta nå’nting som krånglar. Det kan vara t ex en billigare version av en monitor och fotograferna uppfattar det som en coin flip om det kommer att funka på inspelningsplatsen! Där vill vi utmärka oss genom att vår utrustning är pålitlig.”

Genom hela intervjun har det framkommit att Camera Rental är mycket angelägna att få kontakt med FSFs medlemmar, att få höra vilka önskemål de har på ett uthyrningsföretag, vilka produkter och tjänster de gärna skulle vilja se.

FSF: ”Ni vill helt enkelt få igång en dialog med FSFs medlemmar! Förhoppningsvis kan den här texten och företagspresentationen bli ett startskott till att fler av FSFs medlemmar spontant tar kontakt med Camera Rental?”

Emil är absolut entusiastisk till detta. ”Vad förväntar sig FSFs medlemmar från ett uthyrningsföretag?” frågar han retoriskt, och fortsätter ”vilka är deras behov? Vi vill möta upp de behoven! Vi vill ju anpassa oss, det är fotografer vi vill ha att göra med. Vad är det fotograferna vill? En del fotografer är tekniskt inte så skickliga -de är duktiga på ljussättning och komposition- och där skulle vi vilja ge teknisk rådgivning och förklara hur fotograferna enklare kan nå fram till sina visioner.”

”Alla fotografer har sitt eget sätt att jobba på” tillägger Gabriel och fortsätter ”därför är det intressant för oss att höra från fotograferna vilka olika önskemål de har.”

Vi börjar närma oss målsnöret nu och det känns som om vi har hunnit täcka de flesta områden som var tänkt att få med i intervjun. Dags för en sista fråga innan vi skiljs.

FSF: ”En framtidsfråga, var är ni om fem år, hur ser Camera Rental ut då?”

Här är killarna eniga i sin vision: ”om fem år har vi goda relationer till duktiga fotografer som vi tror på och vill samarbeta med och Camera Rental kommer att ses som ett seriöst komplement till de andra uthyrningsföretagen. Vi kommer hela tiden hålla oss uppdaterade tekniskt vad gäller utrustningen. Vi vill också att Camera Rental skall vara en inkörsport för up-and-coming fotografer, som ännu inte har rört stora feta kameror. Vi vill kunna ge personlig service helt enkelt, lite så som vi själva fick från Pelle.”

Lars Pettersson

https://fsfsweden.se/camera-rental-and-services-stockholm-ab/

camerarental.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *